|
|
7.8.2009 / Landsbygdens Folk
Finansministeriet bromsar reformer i avbytarservicen
Den största skillnaden mellan ministeriernas förslag när det gäller anslagen för landsbygden i statsbudgeten nästa år ser ut att vara statens ersättning av avbytarverksamheten. Glappet är 5,8 miljoner euro. Den 26 lediga semesterdagen genomförs, på den punkten stämmer social- och hälsovårdsministeriets förslag överens med finansministeriets. Det gäller också den länge utlovade ersättningen av avbytarservice för pälsdjursuppfödare under två veckors tid per år. I ministeriernas budgetförslag finns 2,6 miljoner för pälsdjursuppfödarnas semester.
Men utöver de här reformerna hade man på social- och hälsovårdsministeriet räknat med en del mindre reformer nästa år som finansministeriet har skurit bort. Det handlar om förslag som arbetsgruppen för utvecklingen av avbytarservicen för lantbrukare som tillsattes 2005 har lagt fram.
Här ingår således förslaget om att ta bort den förhöjda avgiften för vikariehjälp som erbjuds på grund av vården av barn under tre år. Likaså återkommer förslaget om handledning för avbytare i lantbruksföretagen för att öka yrkeskunskapen. I synnerhet det här sista anses viktigt bland mjölkproducenterna, eftersom tekniken under senare år har utvecklats på litet olika sätt på de enskilda gårdarna.
Dessutom finns också förslaget om att göra läroavtalsutbildningen till en permanent del av avbytarsystemet på social- och hälsovårdsministeriets lista över reformförslag.
Utöver det här hade social- och hälsovårdsministeriet även tänkt att ett experiment med avbytarservice för renskötare skulle inledas. Men finansministeriets har tänkt annorlunda och tagit bort förslaget.
Huruvida social- och hälsovårdsministeriets reformförslag kommer att tas upp i budgetrian torde inte bli känt för allmänheten före själva rian, som går av stapeln sista veckan under den här månaden. De förhandlingar som förs mellan finansministeriet och de övriga ministerierna före det är förtroliga, men enligt vad LF erfar borde det finnas goda chanser för att social- och hälsovårdsministeriet skrivit åtminstone några av reformförslagen in på den lista som ministerierna förhandlar om nästa vecka.
När det gäller det nationella stödet till jordbruket har finansministeriet skurit i övriga stöd med 2,5 miljoner euro. Det är bland annat transportstödet för sockerbetor, stöd för studiepenning och för rådgivning samt det nationella potatisstödet och utsädesstödet som ingår i summan övriga stöd.
Av allt att döma har finansministeriet sett på vilka summor som gått åt tills nu och på den grunden valt att minska anslaget. Åtminstone så har finansministeriet inte ändrat i anslagets textdel.
Anslaget för utveckling av marknadsföring och produktion har bantats i ministeriernas förslag jämfört med årets budget. Minskningen är 1,2 miljoner euro så att anslaget nu är under 4 miljoner. Meningen är i alla fall att de nationella åtgärderna ska få samma finansiering som tidigare, det vill säga litet på 3,4 miljoner euro. Däremot så har inte medel för att finansiera EU:s säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden haft den åtgång, som man tidigare räknat med, vilket betyder att anslaget nu har dimensionerats enligt åtgången.
På skogssidan har finansministeriet bantat en miljon euro i statsbidraget till skogscentralerna och utvecklingscentralen Tapio. Det handlar om medel för rabatt på avgiftsbelagd service, bland annat för att förverkliga åtgärder i anslutning till det nationella skogsprogrammet och till METSO-programmet.
Inkomststöden och marknadsstöden från EU minskar nästa år med cirka 34,5 miljoner euro. Den så kallade modulationen, det vill säga stegvisa minskningen av EU-stödet, nästa år är åtta procent. Dessutom har man beaktat att återbäringarna upphör, eftersom modulationen numera är ur kraft för stöd under 5.000 euro.
Också medlen för specialåtgärder inom trädgårdsodlingen och sockerbetsodlingen minskar betydligt. Det beror på att omstruktureringsstödet för sockerbranschen inom unionen upphör. Medlen för åtgärder inom trädgårdsodlingen stiger litet jämfört med i år.
I budgeten räknar ministerierna å andra sidan med mer pengar från EU till landsbygdsutveckling under nästa år. Nu har också pengar för finansiering av bredbandsprojekt kommit till, nästa år räknar man med 2 miljoner euro i EU-pengar för ändamålet. Det här är en del av de pengar som omfördelas från det direkta jordbruksstödet till landsbygdsstödet. Under programperioden som varar till 2014 bör 25,15 miljoner euro i bidrag från EU kunna användas för bredbandsprojekt på landsbygden.
Unionen och staten samsas om finansieringen av stöden inom landsbygdsutvecklingen och det kommer även till nationella pengar jämfört med i år.
Medel finns också inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde för statshjälp till bredband på de glesast befolkade områdena i landet.
|
|
