Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 3.5.2024
 Grattis Linus
31.10.2008 / Landsbygdens Folk
Lantbruksinkomsten sjunker med nästan en fjärdedel
Lantbruksinkomsten sjunker med närmare 23 procent i år jämfört med fjolåret, uppskattar forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT i en färsk uträkning. Enligt MTT:s beräkningar blir lantbruksinkomsten cirka 800 miljoner euro i år, medan den översteg 1.028 miljoner i fjol.
Den främsta orsaken till sänkningen är den snabba ökningen av kostnaderna. Enligt MTT stiger avkastningen visserligen med mer än sex procent; men samtidigt så stiger alltså kostnaderna med nästan 15 procent.
Lantbruksinkomsten utgör den ersättning som en jordbrukarfamilj får för sitt arbete och eget kapital. Den räknas fram genom att man drar av alla utgifter och avskrivningar från gårdens hela avkastning.
MTT har räknat ut att hela avkastningen i år skulle löpa upp till 4,5 miljarder euro och helhetskostnaderna till 3,7 miljarder.
Det är speciellt kostnaderna för handelsgödsel, som inverkar på kostnadshöjningen. Dessutom har kostnaderna för bränsle och smörjmedel stigit kraftigt, mer än 40 procent.
Ytterligare nämner MTT höjningarna av foderkostnaderna tidigare i år som en orsak.
- Även byggkostnaderna stiger än så länge snabbare än den allmänna inflationstakten, uppger MTT. Höjningen av räntenivån och den växande skuldbördan höjer för sin del räntekostnaderna.
Enligt MTT orsakar prishöjningarna på mjölk, svinkött och hönsägg att helhetsavkastningen stiger. Det gäller också produktionsökningen av slaktfjäderfä.
Tack vare ett gynnsamt läge på världsmarknaden stiger producentpriset på mjölk med över 20 procent jämfört med fjolåret, heter det i MTT:s pressmeddelande. Trots det fortsätter själva mjölkproduktionen att minska, närmast för att kostnadernas snabba ökning äter upp den ökande avkastningen. Det här fenomenet ger sig ännu tydligare tillkänna inom köttproduktionen, bland annat på grund av foderkostnaderna.
Inom trädgårdsproduktionen ökar växthusodlingen bara litet, men frilandsodlingen med cirka sex procent, detta närmast på grund av en ökning inom frukt- och bärodlingen.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab