Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 måndag 29.4.2024
 Grattis Henning
23.5.2008 / Landsbygdens Folk
EU-jordbruket går mot marknadsanpassning
Framtidens jordbruk ska styras mer av marknaden och det ska bli lättare för bönderna att agera som företagare. Det sade agrarkommissionär Mariann Fischer Boel, då hon på tisdagen presenterade förslaget till mellanöversyn av jordbrukspolitiken.
Förslaget bjöd inte på några större överraskningar, eftersom de flesta ingredienser redan har diskuterats i offentligheten. Granskningen av jordbrukspolitiken, den så kallade hälsokontrollen, ska i en större utsträckning än tidigare kapa banden mellan direkta stöd och produktionen.
Bland de föreslagna åtgärderna märks avskaffningen av trädesplikten och och stödet för energigrödor samt den gradvisa höjningen av mjölkkvoterna fram till avvecklingen år 2015. Den ökade moduleringen ska göra det lättare att prioritera viktiga områden inom landsbygdsutvecklingen.
Rent konkret lägger kommissionen fram följande förslag:
Trädesplikten har redan körts ned till noll men kommissionen anser att den kan avskaffas helt och hållet. Mjölkkvoterna ska stegvis fasas ut fram till april 2015. För att mildra effekterna, föreslår kommissionen fem årliga kvothöjningar på en procent mellan produktionsåren 2009/2010 och 2013/2014.
Frikopplingen av stöden från produktionen ska avlägsnas i de EU-länder där produktionskopplade stöd fortfarande finns. De kopplade stöden överförs till det samlade gårdsstödet. Undantag utgör stöden för dikor samt får och getter, som fortfarande får vara produktionskopplade.
EU-kommissionen vill frångå de historiska referensperioderna som bas för stödens storlek. I stället ska medlemsländerna byta till system med fasta stödbelopp. De så kallade tvärvillkoren förenklas genom att ta bort krav som inte är relevanta.
Kommissionen vill göra det lättare för medlemsländerna att stöda svaga sektorer genom att införa flexiblare regler för nationella kuvert. Pengarna måste inte längre användas inom samma sektor. I stället kan de användas för att stöda produktionen av mjölk, nötkött samt får- och getkött i mindre gynnade områden. Medlen får också användas för riskhanteringsåtgärder och gemensamma fonder mot djursjukdomar.
De nya moduleringsreglerna ska göra det lättare att prioritera viktiga områden genom att överföra mer medel från jordbruksstöden till landsbygdens utveckling. Detta ska förverkligas genom att höja moduleringsandelen från fem till tretton procent. I klartext innebär detta att alla jordbrukare som årligen får mer än 5.000 euro i gårdsstöd, måste avstå från upp till tretton procent år 2013, mot fem procent i dag. Ytterligare minskningar föreslås för större jordbruk. Ett storjordbruk som hittills har erhållit 400.000 euro per år, måste fram till år 2012 avstå från nästan 50.000 euro.
Kommissionen vill helt avskaffa interventionen för durumvete, ris och griskött. Motiveringen är att produktionen ska styras av signaler från marknaden. Interventionen för foderspannmål avskaffas inte, men körs ner till noll. För brödvete, smör och skummjölkspulver kommer anbudsförfaranden att införas.
En rad mindre stödanordningar ska frikopplas och flyttas över till systemet med gårdsstöd. Detta ska genomföras omedelbart för hampa, torkat foder, proteingrödor och nötter. För ris, stärkelsepotatis och fiberlin införs övergångsperioder. Kommissionen föreslår också att stödet till energigrödor avskaffas, eftersom det har blivit onödigt i dagens marknadsläge.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab