Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 lördag 20.4.2024
 Grattis Arla
21.6.2018 / Landsbygdens Folk
EU skärper reglerna för antibiotika till boskap
Bestämda antibiotika får framöver inte användas inom boskapsproduktionen. De ska i stället reserveras för att i nödfall behålla sin effekt vid behandlingen av människor.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har redan en längre tid varnat för användningen av antibiotikapreparatet kolistin inom veterinärmedicinen. Kolistin används i många EU-länder för att bekämpa infektioner hos bland annat grisar och fjäderfän.
Kolistin används också som reservantibiotika inom humanmedicinen. Kolistin ges till patienter som en sista utväg då ingen annan antibiotika mer hjälper, påpekar EMA-forskarna.

Utvecklingen måste vändas

I Finland och Sverige går man försiktigt fram med antibiotika till boskap medan länderna längre söderut är betydligt mer frikostiga. I norra och västra Europa är resistensnivån betydligt lägre än i södra och östra Europa.
I praktiken ska EU nu följa det nordiska exemplet. Finland har gjort långsiktiga insatser för boskapens välbefinnande och en minskad spridning av djursjukdomar. Det är viktigt för att begränsa användningen av antibiotika, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Ett samarbete mellan Finland, Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike har bäddat för förordningen. Den reglerar bland annat tillverkning, försäljningstillstånd, kontroll och användning av veterinärmedicinska läkemedel.
Den nya strategin syftar till att vända utvecklingen. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot både människor och djur, betonar EU-kommissionen. I EU bidrar antibiotikaresistenta bakterier årligen till cirka 25.000 dödsfall.
EU:s medlemsländer och parlamentet har godkänt en rapport med förslag till åtgärder som ska vända den farliga utvecklingen. Parlamentets föredragande Françoise Grossetête (EPP) betecknar rapporten som ett viktigt framsteg för folkhälsan.
Resistens uppstår om antibakteriella läkemedel används lättsinnigt eller felaktigt. Bakterierna anpassar sig genom mutation så att de småningom förlorar sin verkan. Det är en mycket riskabel utveckling, varnar Grossetête.
Hon betecknar antibiotikaresistensen som ett veritabelt damoklessvärd som i värsta fall kan katapultera vår medicin tillbaka till medeltiden. Därför är det hög tid att EU nu handlar och skärper sina regler på området.

Mer forskning är nödvändig

Enligt den aktuella kompromissen får antibiotika i fortsättningen inte sättas in som förebyggande behandling. Bara i undantagsfall tillåts så kallad metafylaktisk behandling av en djurgrupp i situationer där infektionen riskerar att spridas från djur till djur.
I enskilda fall där ett enda djur har insjuknat, får övriga djur behandlas med antibiotika om andra alternativ saknas. Veterinärmedicin får under inga omständigheter tjäna till att effektivera produktionen eller kompensera dålig djurhållning, säger Grossetête.
De skärpta bestämmelserna kommer därför också att gälla importerade livsmedel. Antibiotika får inte användas som tillväxtfrämjande medel. EU:s handelspartner måste avstå från antibiotika om de vill exportera produkter till Europa, understryker rapporten.
EU ska dessutom uppmuntra till mer forskning kring nya antimikrobiella medel för att göra det attraktivare för företagen att utveckla nya antibiotika. Vi behöver en intensiv forskning och bättre skydd för teknisk dokumentation och innovation, sammanfattar parlamentet.
Kompromissen mellan parlamentet och rådet ska redan i juni behandlas i parlamentets miljöutskott. Därefter ska medlemsländerna ta ställning i rådet. Om allt går bra kan veterinärförordningen träda i kraft redan i slutet av året.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab