|
|
15.12.2006 / Landsbygdens Folk
Korkeaoja hoppas på diskussion om stödens betydelse
I fall det kan leda till en diskussion om jordbruksstödens ändamål och betydelse är offentliggörandet en positiv sak, sade jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja (c) på en information på tisdagskvällen. Frågan kring stödens offentlighet har ju fått en del publicitet i och med offentliggörandet av landets 100 största stödtagare och de största stödtagarna i kommunerna under 2004.
Korkeaoja hänvisade så som tidigare till den arbetsgrupp som för närvarande utreder hur registerlagen ska förnyas, så att uppgifterna skulle bli allmänt tillgängliga.
I dagens läge är uppgifterna i landsbygdsregistret inte offentliga, medan de uppgifter som kommunerna har om stöden är det. Det är dock inte alla kommuner som har gått med på att offentliggöra uppgifterna, och andra har krävt ersättningar för det.
- Statsrådet har förbundit sig att förnya lagstiftningen under 2007, sade Korkeaoja. Visserligen tar inte riksdagen emot flera lagförslag före valet i vår, men det är i alla fall viktigt att beredningen pågår.
Det har väckt uppmärksamhet att Vapos dotterbolag Suo Oy med sina cirka 4.000 hektars odlingar av rörflen är landets största stödtagare:
- Men det är bara kring en procent av stödet som går till bioenergiproduktion, sade ministern.
- I vilket fall som helst är våra stödtagare små i jämförelse med stödtagarna i många andra EU-länder. Största delen av stödanslagen går dessutom till familjejordbruket.
Enligt redovisningschef Arto Latukka som presenterade Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT:s "ekonomidoktor" på informationen för journalisterna kan jordbruken inte uppnå lönsamhet med bara stöd.
Enligt uppgifter från "ekonomidoktorn" var lantbruksinkomsten ifjol i medeltal 18.700 euro vilket innebär en minskning med 5,5 procent jämfört med föregående år. I fall man drar av jordbrukarfamiljens arbetslön som grundar sig på antalet arbetstimmar och en timlön på 12,30 euro och en fem procents ränta på det egna kapitalet drabbas gården av en förlust på 23.600 euro.
Lönsamhetskvoten som man får fram genom att dividera jordbruksinkomsten med summan av lön och ränta var i fjol nere i 0,44. Med andra ord uppnådde genomsnittsgården 44 procent av lön- och räntemålen. Det innebär timlöner på 5,40 euro och 2,2 procents ränta på eget kapital. Om man i stället räknar 5 procent på det egna kapitalet är arbetsförtjänsten nere i 3,40 euro per timme.
Det var ungefär tio procent av gårdarna som fick mer än fem procent i ränta samt en ersättning över 12,30 euro per arbetstimme i fjol.
|
|
