Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 17.5.2024
 Grattis Rebecka, Hagar
3.11.2006 / Landsbygdens Folk
Gröngödslingsarealen mångdubblades i år
Arealen med gröngödslingsvall mångdubblades i år till nästan 21.000 hektar jämfört med tidigare. Ännu i fjol var arealen under 2.000 hektar. I och med den här ökningen var arealen med gröngödslingsvall i år i samma storleksklass som rågarealen och vi hade en större yta med grönsgödslingsvall än med exempelvis rörflen. Av hela odlingsarealen är andelen i alla fall under 0,9 procent.
Arealen med oodlad åker, alltså "icke odlad åker som sköts" för att använda ansökningsguidens terminologi - eller "Skött åker som inte odlas " såsom informationscentralen Tike kallar den - var enligt uppgifter från slutet av augusti drygt 130.000 hektar i år. Av den samlade utnyttjade jordbruksarealen handlar det om cirka 6 procent. Arealen ger rätt till EU:s gårdsstöd och på vissa villkor även LFA-stöd.
Men trots all den publicitet som varit kring EU:s nya stödsystem och kunskapen om att man får stöd oavsett om man odlar eller inte, så har det åtminstone inte ännu i år varit ett så intressant alternativ bland jordbrukarna att ha åkern oodlad: ser man på trädesarealen 2005 - sista året innan gårdsstödet infördes - var den nämligen sammanlagt 241.000 hektar eller knappa 11 procent av hela odlingsarealen. Nu i år var trädesarealen nere i knappt 122.000 hektar, det vill säga drygt 5 procent. Sammanlagt utgör trädesarealen och den skötta oodlade arealen tillsammans drygt 11 procent i år.
Nämnas kan att den sammanlagda arealen med rörflen ökade från drygt 10.000 hektar 2005 till drygt 17.000 hektar (varav man sökt om energibidrag för knappa 16.000 hektar). Arealen med rörflen utgör dock än så länge bara 0,8 procent av hela odlingsarealen.
Arealen med kummin ökade från drygt 13.000 hektar till drygt 17.000, så att andelen var 0,9 procent av hela arealen nu i år.
De stora förskjutningarna i år jämfört med tidigare har som skett inom de mer traditionella grödorna. Således minskade arealen maltkorn med nästan 17 procent från närmare 160.000 hektar 2005 till litet över 133.000 hektar i år.
Arealen med vårvete minskade med 34.000 hektar från mer än 203.000 till litet mer än 169.000 hektar. Man kan kanske säga att ökningen av höstsådden 2005 kompenserade en del av den här minskningen: jämfört med året före var ökningen av höstvete knappt 12.000 och av råg knappt 8.000 hektar.
Sockerbetsarealen minskade med nästan en fjärdedel jämfört med tidigare. Man räknar med att minskningen fortsätter nästa år, då sockerbruket i Salo lagts ned.
När man ser på hela landets areal är sockerbetorna dock inte någon stor arealpåverkare, 2005 odlade vi sockerbetor på drygt 31.000 hektar (1,4 procent) och nu i år på knappt 24.000 hektar (1 procent). Ekonomiskt sett har betorna emellertid alltjämt en stor betydelse inom jordbruket, det gäller i synnerhet den södra landsändan.
Den stora arealökningen i år stod oljeväxterna för: 106.000 hektar i år mot 77.000 i fjol, en ökning med nästan 30.000 hektar.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab