År 2005 deltog 153 279 medlemmar av jordbrukarfamiljer och fast anställda i jordbruksarbeten på gårdarna, vilket är omkring 25 500 färre än år 2000. Jordbrukarnas antal minskade med omkring 10 500 och jordbrukarnas makar med 6 330. I fråga om antalet anställda skedde inte lika stora förändringar.

Den viktigaste orsaken till att arbetskraften inom jordbruket minskar är att gårdarnas antal minskar. Också förändringarna i produktionsstrukturen har lett till att behovet av arbetskraft har minskat. Antalet husdjursgårdar, som ofta sysselsatt hela familjen har klart minskat, medan åter spannmålsgårdarna, som i medeltal sysselsätter färre inte har förändrats.

Spannmålsgårdarna sysselsätter flera men mjölkgårdarna är mer arbetskrävande

Räknat i antalet sysselsatta är spannmålsgårdarna den största arbetsgivaren: totalt deltog 53 220 medlemmar av jordbrukarfamiljen eller fast anställda arbetare i arbeten på spannmålsgårdarna år 2005. På mjölkgårdarna deltog 41 880 personer i jordbruksarbeten.

Mätt i arbetsmängd har mjölkgårdarna en klart större sysselsättande effekt än gårdarna inom andra produktionsinriktningar. På mjölkgårdarna utfördes år 2005 11,7 miljoner arbetsdagar och på spannmålsgårdarna 3,9 miljoner arbetsdagar.

På mjölkgårdar utförde gårdens familjemedlemmar, de anställda, avbytarna och entreprenörerna sammanlagt i medeltal över 700 arbetsdagar om året. På gårdar med svin och fjäderfä var arbetsinsatsen i medeltal omkring 600 arbetsdagar per år. På spannmålsgårdar användes i medeltal 145 arbetsdagar om året för jordbruksarbete.

Totalt utfördes år 2005 jordbruksarbete på gårdarna motsvarande 24,8 miljoner arbetsdagar. Det motsvarar cirka 8 timmar per gård under varenda dag av året.

Andelen annat arbete än jordbruk på gårdarna

Av jordbrukarna på familjejordbruken utförde år 2005 två tredjedelar skogsbruksarbete, och en tredjedel använde arbetstid för övrig företagsverksamhet på gården. Fördelningen av arbetstid mellan olika arbeten varierar mycket både enligt produktionsinriktning och gårdens storleksklass.

På husdjursgårdar, särskilt på gårdar med nötkreatur, svin och fjäderfä, används omkring 90 procent av den totala arbetstiden för jordbruksarbete. På spannmålsgårdar används 27 procent av arbetstiden för övrig företagsverksamhet. Skogsbruksarbeten görs förhållandevis mest på spannmålsgårdar och gårdar som specialiserat sig på annan växtproduktion.

Jordbrukarfamiljen gör fortfarande största delen av gårdens arbeten

År 2005 utförde medlemmar av jordbrukarfamiljerna 87 procent av jordbruksarbetena på gårdarna ¿ i medeltal 309 dagar per gård. Den fast anställda arbetskraftens andel av jordbruksarbetet på gårdarna utgjorde fyra procent eller 13 arbetsdagar om året. Korttidsanställd säsongarbetskraft och avbytare utförde båda något över fyra procent av gårdarnas jordbruksarbete eller 15 arbetsdagar. Entreprenörernas arbetsinsats motsvarade en procent eller fyra arbetsdagar om året.

Användningen av anställd arbetskraft varierar mycket enligt produktionsinriktning. På de gårdar som har trädgårdsproduktion som specialinriktning görs nästan hälften av jordbruksarbetena av anställda. Minst anställd arbetskraft används på spannmålsgårdar, mjölkgårdar och gårdar med får och getskötsel. Lantbruksavbytarna utför omkring sex procent av jordbruksarbetet på mjölkgårdarna.

Mest utländsk arbetskraft på gårdar med trädgårdsproduktion

År 2005 arbetade omkring 15 100 utländska arbetare på finländska gårdar. Nästan 2000 gårdar hade utländsk anställd arbetskraft. Den utländska arbetskraften utförde år 2005 2,4 procent av jordbruks- och trädgårdsarbetena. De utländska arbetarna var oftast anställda för säsongen.

Relativt mest utländsk arbetskraft arbetade på Åland (9,8 procent av gårdarna använde utländsk arbetskraft) och norra Savolax (5,9 %). 67 % av den utländska arbetskraften arbetade på gårdar med trädgårdsproduktion. Var tredje gård med trädgårdsproduktion som specialinriktning använde utländsk arbetskraft. Den utländska arbetskraften utförde år 2005 27 procent av jordbruks- och trädgårdsarbetena på gårdar som specialiserat sig på trädgårdsproduktion.

Uppgifterna om arbetskraften på gårdarna samlades in från 34 109 gårdar, dvs. från nästan varannan finländsk gård. Forskningsresultaten har nyligen publicerats i publikationen Gårdarnas arbetskraft 2005 som ingår i Tikes publikationsserie Jordbruksstatistiska rapporter (3/2006). Uppgifter om trädgårdsföretagens arbetskraft publiceras sommaren 2006 i publikationen Trädgårdsföretagsregister. Vid lantbrukets strukturundersökning insamlades data om gårdarnas övriga företagsverksamhet och maskiner och anläggningar. Uppgifter om den övriga företagsverksamheten kan fås från Tike. Uppgifterna om maskiner och anläggningar publiceras i serien Jordbruksstatistiska rapporter under hösten 2006.

Källa: TIKE