Skogsvårdsföreningarna i Svenska Österbotten har diskuterat fusioner under sommaren och hösten. Längst på väg är Oravais skogsvårdsförening vars styrelse föreslår fusion med Norrskog. Terjärv är klar med en utredning och har fått sina villkor godkända av Norrskog. Beslutsfattandet i styrelse och fullmäktige återstår, skriver VBL.

Karlebybon Olav Store som är ordförande för Österbottens skogsägarförbund förutspår att det på litet längre sikt kommer att finnas ett Norrskog och ett Söderskog.
–Vi talar om några år. Kanske kommer någon liten skogsvårdsförening att stå utanför.
Kenneth Hägg som är ordförande i Oravais skogsvårdsförening säger att det arbetsmässigt inte finns någon framtid för en liten förening. Styrelsen vill fusionera norrut för att där finns virkesanvändare.
Norrskog täcker Karleby, Kronoby förutom Terjärv, Larsmo, Jakobstad och Pedersöre. Huvudkontoret finns i Ytteresse. Utom i Terjärv och Oravais finns mindre föreningar i Nykarleby och Jeppo.
Vörå-Maxmo har gemensam skogsvårdsförening sedan ett par tiotal år tillbaka. Också i Korsholm finns en sammanslagen storförening. Malax och Korsnäs har egna föreningar men gemensam personal. I Närpes, Övermark och Pörtom finns ännu föreningar av olika storlekar medan föreningarna i Kristinestad och Sideby så sent som i fjol slog sina påsar ihop.
Föreningarna i Vörå-Maxmo, Oravais, Nykarleby och Jeppo har haft en gemensam palaver men troligen är alternativet med tre skogsvårdsföreningar i Svenska Österbotten överspelat. De nämnda föreningarna vill åt olika håll och enligt olika tidtabeller.
Föreningarna i söder har träffats under sommaren och utrett förutsättningarna för sammanslagning. Olav Store säger att inställningen till samgång är mera positiv nu än den varit tidigare. Men i år hinner föreningarna i söder inte med mera än att besluta vem som skall vara med i en storförening.
Branschfolket talar också om föreningar som är ”mindre heta”. Dit hör Vörå-Maxmo, Malax och definitivt Jeppo som har beslut på att inte gå samman med någon. Situationen är unik i Jeppo såtillvida att skogsvårdsföreningen delar tjänsteman med det lokala skogsandelslaget.
Johan Kortell i Öja är styrelseordförande i skogsvårdsföreningen Norrskog. Han säger att Norrskog inte aktivt värvar småföreningar men tar upp fusionsdiskussioner med de som vill. Han bekräftar att diskussioner har förts med Oravais och Terjärv och han tror att beslut om fusion i år tas åtminstone när det gäller Oravais.
– Terjärv har två utredningar, en om vad det innebär att fortsätta som självständig förening och en vad det innebär att gå med i Norrskog. Besluten borde fattas före nyår då vallängder skall fastslås för fullmäktigevalet nästa höst.
Norrskog har enligt Olav Store sagt ja till de två villkor som Terjärv ställt, att kontoret skall vara kvar och att Terjärv skall få en styrelseplats.
Terjärv skogsvårdsförenings ordförande Stefan Högnabba bekräftar att dubbla utredningar har gjorts enligt ett uppdrag som föreningens fullmäktige gav i våras. Han säger också att fusionstanken funnits i femton års tid.
Men han vill inte föregå behandlingen i de styrande organen och säga vilket av de två alternativen han själv håller på.
Kenneth Hägg säger att det är datakostnaderna som tar knäcken på de små föreningarna. Han ser fusionen som ett nödvändigt ont.
–Om vi inte fusionerar måste Oravais skogsvårdsförening ut med tiotusentals euro för dataprogram. Det gäller bland annat GPS-kartprogram och bärbara datorer som skogsteknikern kan ta med ut i naturen.
Hägg säger att det är dramatiskt när en gammal förening går i graven men att styrelsen enhälligt gått in för fusion. Det femton man starka fullmäktige har sista ordet.
Fullmäktigeordföranden Magnus Holmström tror att beslutet blir positivt men kanske inte enhälligt. –De flesta av oss är väl litet motvilliga men vi inser fakta, att det inte finns alternativ. Vi har inte kniven på strupen i år eller under de närmast följande åren men vi måste se längre framåt.
Hägg och Holmström nämner som ett motiv för samgång att skogsvårdsföreningarna inte längre har monopol när det gäller sådant som avverkningsplaner. Privata företag blir ett hot, sådana finns redan i landets inre delar.
Det gäller således att skogsvårdsföreningarna är så effektiva att det lönar sig för skogsägarna att köpa tjänster just av dem. I en större förening får skogsägaren också tillgång till mera expertis eftersom teknikerna kan specialisera sig på olika områden och inte behöver vara tusenkonstnärer.
Hägg adderar till detta att skogsvårdsavgiften som föreningarna i stor utsträckning lever på är bunden till kubikmeterpriset på virke. Och det har fallit tre år i rad. Holmström lägger till fördelen att stora föreningar kan ha sekreterare som sköter papperskriget och att det alltid finns en tekniker som är tillgänglig.
För Oravais del är det klart att kontoret och tekniker Guy Djupsjöbacka finns kvar även om föreningen heter Norrskog. Att Nykarleby i det här skedet inte går med i Norrskog stör inte Oravaisborna.
Att en landbrygga saknas har enligt Hägg ingen betydelse i datorsamhället. Han säger också att fusionen är lätt att genomföra såtillvida att Oravaisföreningen är skuldfri.
Guy Djupsjöbacka säger att det praktiska samarbetet med grannföreningarna Nykarleby och Vörå-Maxmo kommer att fortsätta. Föreningarna har bland annat koordinerat entreprenörsjobb och samarbetat med plantköp.
–För egen del ser jag enbart positivt på sammanslagningen som kommer att underlätta på den administrativa sidan. Det är också bra att vi kan utveckla på datasidan. På ett sätt blir jag mera ensam, när det inte längre finns styrelse eller fullmäktige i Oravais. Jag skall föreslå att vi börjar ha lokala medlemsträffar åtminstone en gång per år.